Drömmar

kollade nyss på idol. jag gillar tove för att hon är lite som mig ( ha ha vilket ego ) , nee men hon är cool ( egenkär? ) hon är också väldigt söt ( lesbisk? ) hon har en standard röst med en indisk-krydda på ( vad fan snackar du om? ).. jag gillar henne bara OK!.. erik har en jävligt bra röst, men what's up med hans face när han sjunger. jag kan inte förklara, det är faktiskt fascinerande. jag nästan längtar att slå på tv4 kl 8 och se eriks ansikte.. however.. jag vet inte om jag tycker att någon av dem är wow! man kan höra samma röst överallt. jag vill ha någon med en skit-annorlunda röst som man absolut inte kunde imitera även om man blev påkörd av en lastbil. jag kan fan va med i idol, för även jag har en sådan röst. inget waooooow med den.
ja som sagt. på tal om idol så tänker jag på drömmar. alla har drömmar.. men jag vågar aldrig nå mina. jag kan bli vad jag vill men jag tar inte chansen. -varför? -för att jag är rädd att jag kommer misslyckas! -men då kan du ju lyckas med något annat! - och då kom jag på varför.. jo just för att jag är rädd för hur kort tid man har på jorden. jag slösar min tid om jag försöker nå drömmar som kanske inte är realistiska.. om jag satsar 200 % kan jag lyckas, men vem orkar satsa så mycket.. ibland vill man bara vara en vanlig människor. tråkig och deprimerad. det behövs. aja jag snackar skit nu.

fshhhhhhhhhhhhhhh